Den botaniska historien i Jämtland går långt tillbaks. Många botanikers resor till Jämtland har blivit reseberättelser från 1700-talet och framåt. Framstående botaniker som L. L. Laestadius och C. J.Hartman har i skrift lämnat sina intryck av Jämtland.
Den 12 november 1884 publicerade Petter Olsson en, som han kallade det, "Sammanställning af Jemtlands högre växter". Flera av de växter och växtlokaler som han beskriver kan vi än idag återfinna.
Även Thorvald Lange hänvisade flitigt till Olsson, när han den 1 september 1937 publicerade sin "Jämtlands kärlväxtflora". Det är fascinerande att ta del av denna mycket gedigna flora, som är så heltäckande över Jämtlands alla socknar. Mycket har vi i modern tid hittat igen och lika mycket har vi inte återfunnit. Dels beroende på förändringar i jord-, skogsbruk och vatten-reglieringar och dels på grund av alltför oprecisa lokalangivelser.
Lange lät större delen av sitt insamlade växtmaterial gå till Åbo Akademis herbariesamlingar i Finland. Dock finns en hel del herbarieark från Lange att återfinna i olika svenska herbarier i Lund, Göteborg, Uppsala och Stockholm.
I modern tid har i tryck publicerats floror över dåvarande Lits kommun av Per N. Jonsson 1956, samt Ragundaområdets kärlväxter av Carljohan Wikström 1991.
1. Den som egentligen startade utforskandet av Jämtlands flora var C.J. Hartman , som 1813 företog en resa i Jämtland och då framför allt i de jämt- ländska fjällen. Hans egentliga mål var Åreskutan och enbart därifrån anger han 330 arter. Han besökte även Snasahögarna. Övriga socknar som fick besök var Alsen, Berg, Frösön, Kall, Oviken, Sunne och Undersåker.
2. M. G. Sjöstrand gjorde under sina strövtåg i Härjedalsfjällen även en avstickare till Jämtland och speciellt Sylmassivet. I sin avhandling från 1833 nämner han bl a växter från Sylarna.
3. Under studietiden gjorde Lars Levi Laestadius en resa genom Jämtland där han bland annat hade sin mentor Backman på Frösön.
4. Den jämtländska fjällvärlden besöktes flitigt under 1840-talet av J.W. Zetterstedt, P. J. Beurling, C. Lagerheim, G. Sjögren och R. V. Hartman. De växter som återfinns i deras rapporter täcker än idag praktiskt taget hela jämtlandsfjällens kärlväxtflora, med endast ett fåtal undantag.
5. Av de jämtländska botanisterna som var verksamma under den tiden fanns läroverksadjunkten E. A. Selberg, N. F. Ahlberg och studeranden F. Kempe , vilka särskilt gjorde Frostvikens, Alanäs, Ströms och Hotagens växtvärld känd för sin samtid.
6. Även författarna till den klassiska "Svensk Flora", Th. O. B. N. Krok och S. Almquist, besökte Jämtland och lämnade uppgifter från sina exkursioner.
7. En av de flitigaste amatörbotanisterna i Jämtland under 1880-90-talen var lantmätaren Florentin Behm. Som också fått en gräsvarietet uppkallad efter sig: Elymus caninus var. behmii - brantelm, som han fann vid Storflintbergets södra fot i Hotagen. Detta är fortfarande enda fyndet av detta gräs på jord- klotet.
8. Andra kända botaniker på Jämtlandsbesök i början på 1900-talet var C. J. Johansson, B. Floderus, M. Elfstrand, K. Johansson och maskrosexperten H. Dahlstedt.
9. Andra som gjort betydande botaniska insatser är H. Smith, som skrev "Vegetationen och dess utvecklingshistoria i det centralsvenska högfjälls-området" och G Booberg som 1930 oändligt noggrant beskrev floran på "Gisselåsmyren", en kalkmyr i kambrosilurområdet.
10. På 1940-talet har bla den norske botanikern Olav Gjaerevoll beskrivit moss- och kärlväxtfloran i Oviksfjällens snölegor. Sven Kilander undersökte högsta växtplatserna för en rad fjällväxter på några av Jämtlands högre fjäll i en avhandling 1955, "Kärlväxternas övre gränser på fjäll i sydvästra Jämtland".
11. Helge Stenar var en annan flitig botanist som under 1940-50-talen publicerade åtskilliga botaniska rapporter. Andra som bidragit i modern tid är Elis Folkesson, Folke Björkbäck, Nils Dahlberg och Olof Rune
N. F. Ahlberg
S. Almquist
Th. Arwidsson
P. J. Beurling
F. Björkbäck
H. Dahlstedt
M. Elfstrand
B. Floderus
O. Gjaerevoll
C. J. Hartman
R. V. Hartman
C. J. Johansson
S. Kilander
Th. O. B. N. Krok
L. L. Laestadius
C. Lagerheim
O. Rune
E. A. Selberg
G. Sjögren
M. G. Sjöstrand
J. W. Zetterstedt
Jämtlands Botaniska Sällskap
Näsevägen 185
835 94 Aspås
